Hur kaffet kom till Sverige

Svenskarna hör till dem som konsumerar mest kaffe i världen. Men det har inte alltid varit så då det först var under slutet på 1600-talet som den första kaffeimporten gjordes till Sverige. Sedan dess har drycken vuxit i popularitet och blivit svenskarnas favoritdryck. 

I den här artikeln granskar vi hur kaffet kom till Sverige och blev en del av vår vardag.

Från den första importen till kafferepet  

Det var troligen kung Karl XIIs förtjänst att Sverige har blivit ett kaffeälskande land. Under sina många resor till Turkiet bjöds kungen på kaffe och han blev så pass förtjust i drycken att han tog med sig en turkisk kaffekokare hem. Under 1680-talet importerades de första små mängderna kaffe som sedan såldes på apotek. 

Alla var dock inte lika förtjusta i drycken och riksdagen oroade sig för att importen skulle placera alltför mycket svenska pengar i utlandet. Därför förbjöds kaffet i flera olika repriser under 1756–1823. Det hindrade dock inte svenskarna från att bli förtjusta i drycken och varje gång den blev laglig, dracks det allt större mängder. Under mitten av 1800-talet uppnådde kaffet sin status som svensk folkdryck, först som måltidsdryck och sedan som huvudkomponent under dåtidens fika, kafferepet. 

Bönor och ransonering 

Från början av kaffets historia i Sverige och ända in på 1900-talet var det främst kaffebönor som köptes. Dessa rostades och maldes sedan i hemmen för att sedan kokas till kaffe. I fattiga familjer så drygades kaffet ut med surrogat såsom maskrosrötter eller råg. Sumpen användes flera gånger för att spara pengar. 

Under båda världskrigen ransonerades kaffet eftersom alla kaffebönor var importvara. Trots det hölls kaffets popularitet i sig och det betalades höga priser för varan på den svarta marknaden eller drygades åter igen ut med surrogat.

Cafékulturen 

Redan under 1700-talet fanns det ett flertal kaffehus i Sverige, även om de flesta valde att dricka sitt kaffe hemma. Det var också bara män som var välkomna på kaffehusen där de samlades för att diskutera politik eller spela kort. Dessa måste stänga i och med förbudslagen men då den sista upphävdes 1823 återkom cafékulturen genom så kallade schweizerier, där kaffet serverades med bakverk och både herrar och damer var välkomna. 

I början fram tills mitten på 1900-talet fanns det otaliga kaffeställen för olika målgrupper, från rika till fattiga,i de flesta städer i Sverige. Men allt efter att TV-tittande blev vanligare måste flera kaffeställen slå igen sina dörrar då svenskarna började avnjuta sitt kaffe hemma i sofforna. Under 1990-talet började cafékulturen komma tillbaka i och med inspiration från cafékedjor från USA. Nu var det inte bara vanligt bryggkaffe som serverades utan espressobaserade drycker såsom cappuccino och cafe latte som serverades. 

Dagens kaffekultur 

Kaffe är fortfarande lika populär i Sverige som det var i början på 1900-talet. Det har dessutom uppstått flera subkulturer av kaffekännare och baristan, vilket har gjort att kaffebönan återigen har blivit populär på marknaden och kaffet blivit mera av en statusdryck, precis som det var när de första kopparna bryggdes under 1700-talets Sverige.